Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), bjöd under hösten och vintern in sina 13 medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar att delta i breda politiska diskussioner om regionens gemensamma framtid. Dessa diskussioner visade att vi är på god väg att nå tidigare antagna mål för att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och resulterade i det uppdaterade dokumentet Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur.
Sedan 2002 har GR tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) kontinuerligt fört en dialog i så kallade rådslag, kring utvecklingen i Göteborgsregionen med de 13 medlemskommunerna. GR:s förbundsstyrelse antog i maj 2006 ett mål- och strategidokument som fick namnet Uthållig tillväxt. Medlemskommunerna ställde sig då gemensamt bakom ett antal mål för Göteborgsregionens utveckling under de närmaste 15-20 åren.
Den 11 juni 2013 antog GR:s förbundsfullmäktige Hållbar tillväxt, som är en uppdatering av målen för regionens utveckling med fokus på hållbar regional struktur. Främst berörs frågor som infra-, bebyggelse- och grönstruktur.
Syftet med måldokumentet är att lägga en stabil grund för det gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Diskussionerna visar tydligt att alla kommuner är beroende av varandra och många vittnar om att en gemensam syn på Göteborgsregionens framtida utveckling bidrar till att stärka sammanhållningen och är en viktig förutsättning för regional samverkan.
- Med de uppdaterade målen visar vi hur vi inom GR vill arbeta vidare inom dessa områden för att stärka samverkan och samarbete för att nå målen. Det är viktigt med en samsyn för att ha tempo i utvecklingen.
Läs dokumentet Hållbar tillväxt här.
Fler bloggar på Netroots
tisdagen den 18:e juni 2013
tisdagen den 11:e juni 2013
Ökade föreningsbidrag i S budget
Socialdemokraterna i Mölndal lägger i sitt budgetförslag in en ökning av föreningsbidragen. Det riktar sig mot samtliga föreningar inom idrotts- och kulturområdet samt till studieförbunden. Ökningen utgör en förbättring på cirka 5 % av föreningsbidragen. Målet är en förbättring på 10 % men får tas i två steg.
Bidragen till Studieförbunden har länge legat still på en förhållandevis ganska låg nivå. Vi har också lagt en motion om rättvisare och bättre bidrag till det övriga föreningslivet i vår stad. Föreningslivet är en av stadens absolut viktigaste funktioner, det skapar grädden på moset för många medborgare, det skapar också en bättre folkhälsa och ökar tryggheten i vår stad. I vårt budgetförslag så lägger vi 0,8 miljoner riktat till ökade föreningsbidrag. Fler bloggar på Netroots
Bidragen till Studieförbunden har länge legat still på en förhållandevis ganska låg nivå. Vi har också lagt en motion om rättvisare och bättre bidrag till det övriga föreningslivet i vår stad. Föreningslivet är en av stadens absolut viktigaste funktioner, det skapar grädden på moset för många medborgare, det skapar också en bättre folkhälsa och ökar tryggheten i vår stad. I vårt budgetförslag så lägger vi 0,8 miljoner riktat till ökade föreningsbidrag. Fler bloggar på Netroots
fredagen den 7:e juni 2013
Satsa på ökad lärartäthet och fler pedagoger!
Socialdemokraterna har i sitt budgetförslag pekat ut lärartätheten som ett prioriterat område. Målsättningen är att närma sig snittet i GR för att så småningom lägga sig i det övre skiktet när man jämför lärartätheten i GR (Göteborgsregionens Kommunalförbund) kommunerna.
Under 2012 var antalet lärare per hundra elever 7,4 i Mölndal. Inom GR var snittet 7,8 i skolor med kommunala huvudmän. I vårt budgetförslag tar vi första steget mot att nå GR:s nivå, vi lägger i vårt förslag in 5 miljoner för att i ett första steg öka lärartätheten från 7,4 till 7,6 lärare per hundra elever.
Vi vill också se en förbättring av personaltätheten inom förskolan. Under 2012 hade Mölndal 5,8 barn per personal i förskolan. Snittet bland kommunala huvudmän inom GR var 5,57 barn. Vi vill med vår satsning på 4,5 miljoner kronor tillgodose att vi närmar oss snittet för GR även här.
Vi vill precis som när det gäller lärartätheten se till att vi minst hamnar i samma nivå som snittet för våra grannkommuner i GR.
Vi anser också att detta ger Skolförvaltningen en möjlighet att också sätta in resurserna där behoven är som störst. Vi vill med vårt budgetförslag tydligt ställa upp målet om att lärartätheten i skolan och personaltätheten på förskolan skall öka i Mölndal. Vi vill också poängtera att de som är bäst på att se var och hur detta skall ske är Skolförvaltningen och Skolnämnden. Vi kommer i höstbudgeten återkomma med målformuleringen för området.
Fler bloggar på Netroots
Under 2012 var antalet lärare per hundra elever 7,4 i Mölndal. Inom GR var snittet 7,8 i skolor med kommunala huvudmän. I vårt budgetförslag tar vi första steget mot att nå GR:s nivå, vi lägger i vårt förslag in 5 miljoner för att i ett första steg öka lärartätheten från 7,4 till 7,6 lärare per hundra elever.
Vi vill också se en förbättring av personaltätheten inom förskolan. Under 2012 hade Mölndal 5,8 barn per personal i förskolan. Snittet bland kommunala huvudmän inom GR var 5,57 barn. Vi vill med vår satsning på 4,5 miljoner kronor tillgodose att vi närmar oss snittet för GR även här.
Vi vill precis som när det gäller lärartätheten se till att vi minst hamnar i samma nivå som snittet för våra grannkommuner i GR.
Vi anser också att detta ger Skolförvaltningen en möjlighet att också sätta in resurserna där behoven är som störst. Vi vill med vårt budgetförslag tydligt ställa upp målet om att lärartätheten i skolan och personaltätheten på förskolan skall öka i Mölndal. Vi vill också poängtera att de som är bäst på att se var och hur detta skall ske är Skolförvaltningen och Skolnämnden. Vi kommer i höstbudgeten återkomma med målformuleringen för området.
Fler bloggar på Netroots
onsdagen den 5:e juni 2013
Ja, men nej till Sociala Investeringsfond i Mölndal
Min motion till fullmäktige om inrättande av Sociala Investeringsfonder i Mölndal föreslås nu få avslag i fullmäktige. Huvudanledningen som Stadsledningskontoret pekar på är att det idag inte finns de juridiska förutsättningarna för att bokföringstekniskt skapa en fond för sociala satsningar.
Däremot är man mycket positiv till arbetsmetoden. Stadsledningskontoret skriver i sin bedömning att använda investering som tankemodell kan dock vara konstruktivt. Det utvecklingsarbete som pågår i landet och den kunskap som vaxer fram kring samordning och synkronisering av samhällets förebyggande insatser ar intressant att följa och lära av. Detsamma galler utvecklingen av metoder för kostnadsberäkningar och for att följa upp effekter. Ett strukturerat arbete inom det har området ar vardefullt både for enskilda människor halsa och livssituation och for kommunens ansvar for god ekonomisk hushållning.
Det är ju i sig väldigt positivt att man vill anamma arbetsmetoden. Att man bokföringstekniskt inte kan lösa det är ju inte det viktigaste. Däremot måste ju resurser skapas för att jobba förebyggande och det får i så fall ske i budget. Hittills har inte den frågan diskuterats i budgetberedningen. Den frågan måste nu lyftas i den budgetprocess som startar i höst. Det viktigaste är effekten av arbetsmetoden, inte just modellen investeringsfond. Så trots att motionen får avslag så är det ändå ett fall framåt.
Fler bloggar på Netroots
Däremot är man mycket positiv till arbetsmetoden. Stadsledningskontoret skriver i sin bedömning att använda investering som tankemodell kan dock vara konstruktivt. Det utvecklingsarbete som pågår i landet och den kunskap som vaxer fram kring samordning och synkronisering av samhällets förebyggande insatser ar intressant att följa och lära av. Detsamma galler utvecklingen av metoder för kostnadsberäkningar och for att följa upp effekter. Ett strukturerat arbete inom det har området ar vardefullt både for enskilda människor halsa och livssituation och for kommunens ansvar for god ekonomisk hushållning.
Det är ju i sig väldigt positivt att man vill anamma arbetsmetoden. Att man bokföringstekniskt inte kan lösa det är ju inte det viktigaste. Däremot måste ju resurser skapas för att jobba förebyggande och det får i så fall ske i budget. Hittills har inte den frågan diskuterats i budgetberedningen. Den frågan måste nu lyftas i den budgetprocess som startar i höst. Det viktigaste är effekten av arbetsmetoden, inte just modellen investeringsfond. Så trots att motionen får avslag så är det ändå ett fall framåt.
Fler bloggar på Netroots
tisdagen den 28:e maj 2013
Marcus Claesson (FP) och Fässbergsgymnasiet
Ibland är det svårt att inte lägga sig i andra partiers uppgörelser och frågor. Men jag konstaterar att Folkpartiet i Mölndal nu måste vara på kant med Moderaterna efter helgens utspel om att lägga ner Fässbergsgymnasiet i Mölndal. Nu skriver Folkpartiets kommunalråd, Marcus Claesson, i och för sig att det handlar om att stänga intaget till Fässbergsgymnasiet, men med det menar han på sikt att lägga ner gymnasiet.
Detta motsatte sig Utbildningsnämnden och nämnden ordförande, Claes Olsson (M), å det kraftigaste när budgetberedningen hade en diskussion med Utbildningsnämnden om utvecklingen på Fässbergsgymnasiet. Claes Olsson (M) redogjorde då tydligt för vilka åtgärder man nu tänkte vidta för att försöka vända trenden med det minskade antalet sökande till Fässbergsgymnasiet och påpekade tydligt att det är nämnden som beslutar om vilka åtgärder som skall vidtas gällande Fässbergsgymnasiet.
En av de bakomliggande till att det nu blivit så bråttom orsakerna är nog att Marcus Claesson (FP) kan se en möjlighet att flytta Ekhagaskolan till Fässbergsgymnasiet och därmed slippa att köpa/hyra nya lokaler på Pedagogen.
Problemet är ju när man mot nämndens vilja gör ett uttalande på det här sättet är att man underminerar Utbildningsnämndens möjligheter att försöka vända trenden. Istället för att få fler som söker till Fässbergsgymnasiet riskerar man ju nu att få motsatt effekt när kommunalråd, Marcus Claesson (FP), går ut och talar om att man vill stänga Fässbergsgymnasiet. Vem vill gå på en skola som ett kommunalråd jobbar för att stänga? Vem vill gå på en skola som utpekas som ett problem. Vem vill gå på en skola dit allt färre söker sig? Bilden av Fässbergsgymnasiet är ju onekligen ordentligt naggad i kanten av Folkpartiets utspel.
De frågorna kanske Marcus Claesson (FP) skulle ställt sig innan han gick på tvärs mot Claes Olssons (M) och Utbildningsnämndens ambitioner att försöka vända trenden på Fässbergsgymnasiet.
Fler bloggar på Netroots
Detta motsatte sig Utbildningsnämnden och nämnden ordförande, Claes Olsson (M), å det kraftigaste när budgetberedningen hade en diskussion med Utbildningsnämnden om utvecklingen på Fässbergsgymnasiet. Claes Olsson (M) redogjorde då tydligt för vilka åtgärder man nu tänkte vidta för att försöka vända trenden med det minskade antalet sökande till Fässbergsgymnasiet och påpekade tydligt att det är nämnden som beslutar om vilka åtgärder som skall vidtas gällande Fässbergsgymnasiet.
En av de bakomliggande till att det nu blivit så bråttom orsakerna är nog att Marcus Claesson (FP) kan se en möjlighet att flytta Ekhagaskolan till Fässbergsgymnasiet och därmed slippa att köpa/hyra nya lokaler på Pedagogen.
Problemet är ju när man mot nämndens vilja gör ett uttalande på det här sättet är att man underminerar Utbildningsnämndens möjligheter att försöka vända trenden. Istället för att få fler som söker till Fässbergsgymnasiet riskerar man ju nu att få motsatt effekt när kommunalråd, Marcus Claesson (FP), går ut och talar om att man vill stänga Fässbergsgymnasiet. Vem vill gå på en skola som ett kommunalråd jobbar för att stänga? Vem vill gå på en skola som utpekas som ett problem. Vem vill gå på en skola dit allt färre söker sig? Bilden av Fässbergsgymnasiet är ju onekligen ordentligt naggad i kanten av Folkpartiets utspel.
De frågorna kanske Marcus Claesson (FP) skulle ställt sig innan han gick på tvärs mot Claes Olssons (M) och Utbildningsnämndens ambitioner att försöka vända trenden på Fässbergsgymnasiet.
Fler bloggar på Netroots
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)